Bordercollie: maj 2008

Bordercollien Beila

7 månader har gått sedan min lilla Bordercollie Beila anlände. Allting har gått så otroligt fort när man blickar tillbaka. Det är svårt att se alla enorma framsteg från egna ögon, ofta så höjer man hela tiden ribban och skärper reglerna utan att se vilka härliga framsteg som skett. Jag kan ärligt säga att jag undrade om jag någonsin skulle kunna promenera med min Border längs cykelvägar, bilvägar, inne i staden mm. Jag avundades alla hundägare som gick med sina hundar längs trottoarerna vars deras hundar inte reagerade på cyklar och alla bilar.

Jag tänkte på det häromdagen att mina och Beilas promenader är helt underbara, Beila bryr sig inte om andra hundar, hon bryr sig inte om bilar, inte människor och ytterst sällan bryr hon sig om cyklar. Men vägen hit har varit lång samt att vissa problembeteenden byttes ut till andra problem men det är helt normalt att en hund går över från ett problem till ett annat.

Det är viktigt i sådana lägen att inte se att man som hundägare misslyckats utan att det är en övergång som minskas hela tiden till dess att din hund är problemfri. Så det är bara att fortsätta arbeta tills hunden övergår helt och hållet till normal.

Det viktiga är endå att din hund är lugn och undergiven dig som ledare. Men att ta itu med en hund som dragit på sig laster är inte lätt, det krävs en hel del av dig som ledare. Men när man börjar kunna ägna sig åt det hunden är skapt till, nämligen att arbeta så finns det inget underbarare en att se din bästa vän göra allt för att vara dig till lags på träningsbanan samtidig som hunden älskar att få göra något vettigt. Jag anser att en hund behöver få vara valp så länge den är det. De flesta hundar är unghundar upp till tre års ålder. Man ska inte ha för höga krav på sin hund då den växer upp och utvecklas, och framförallt inte bråttom Men man ska absolut ha regler och en fast hand, den ska inte få bete sig dåligt på något sett. Men jag tycker att man kan ta det lugnt fram och känna efter att det du och din hund gör tillsammans ska vara roligt hela vägen. Man ska aldrig påskynda hundens utveckling.

Jag tänkte att jag nu skulle försöka punkta upp Beilas övergångar på ett ungefär hur det har sett ut. Samt hur jag har agerat i situationer.

Beila var 5 månader när jag köpte henne, där av månaderna från hennes första – dag hos mig:

I mitt fall så var det de 1-2 månaden som det var värst, 2-3 månaden drägligt, 3-4 månaden stora framsteg, samarbetsvillig, en enorm trygghet hos Beila syntes, 4-5 månaden ännu större framsteg mycket samarbetsvillig, 5-7 månaden funkar i det flesta situationer, otroligt samarbetsvillig, världens bästa underbaraste hund man kan hitta, ev. dags för tävlingslydnadskurser.

Månad 1- Beila är hyperstressad, hänger i kopplet, luktar inte, inte rumsren, kunde ej vara lös, rädd för det mesta såsom mobiltelefoner, dammsugare, höga ljud, bilar, cyklar, hundar och min kanin.

Mina metoder

Rumsrenheten fick jag ordning på det tre första dagarna. Varje gång hon kissade eller bajsade inne så lyfte jag ut henne på gräsmattan och berömde henne. Jag fyade henne aldrig när hon kissade eller bajsade inne. I Beilas fall så var hon mera stressad ute en inomhus- därför gjorde hon sina behov inne och i ett sådant läge så kan man inte bli arg eller tillrättavisa sin hund.

Symptom – Stress

Hyperstressen fick jag ordning på efter ca 2 veckor. Jag promenerade i timmar och veckor(fördelat såklart) i lugna miljöer, samt att jag gjorde det på fasta tider. Samma tider varje dag i lugna miljöer.

Symptom- Understimulerad, stress

Hänger i kopplet(drar) fick jag ordning på efter ca 1-2 veckor, hänger ihop med att Beila ville fly ifrån allt som var jobbigt alltså rädsla. I sådant fall måste man förstå varför hunden drar i kopplet och ha buntvis med tålamod.

Symptom- Understimulerad, rädsla

Luktar inte(på promenaderna) Började hon göra efter ca 1 vecka. Beila hade inte tid att lukta för att hon var så stressad och rädd för allt. Jag hade som sagt fasta rutiner, jag var lugn och sansad på mina promenader och bunten i huvudet med tålamod.

Symptom- Stress, rädsla, understimulerad

Mobiltelefon, höga ljud, hundar, min kanin har tagit ca 1 månad. Varför Beila var rädd var antagligen för att någon skrämt henne. Vad jag gjorde för att förhindra rädslan hos Beila. Låtsas om jag inte bryr mig, vara som vanligt när mobilen ringer, men inga häftiga ryck eller höga signaler från mobilen, helt enkelt vara som vanligt. Inte göra någon stor grej utav det hela.

Symptom- Rädsla

Bilar och cyklar har tagit ca 4 månader. Jag har studerat detta beteende hos Beila och tänkt och grubblat fram och tillbaka på varför hon gjorde/gör så. Från början läste jag och lyssnade på erfarna vallhundsuppfödare mm på vad dem sa. Det jag ofta fick till svar var att vallhundar gör så när dem är understimulerade. Till en början så tyckte jag att det var ett solklart svar eftersom min lilla bc inte fått utlopp för sina behov. Men när månaderna började gå och min bc inte längre var understimulerad så började jag att grundligt studera hennes exakta beteenden när hon gick in i ”vallningsfrasen”. Jag kom fram till att det inte bara var vanligt normalt vallbeteende utan att Beila var väldigt rädd för det hon ”vallade, ”jag kollade på filmklipp på hur en bc’s kroppsspråk ser ut när dem vallar och hur dem hanterar fåren. Så kom jag fram till en lösning av många provade. Och det har vart mycket hur Beila har utvecklats som tagit tid att finna rätt lösning. När Beila hade fått tillräckligt med självförtroende i mycket annat och fick lära sig att se skillnad på rätt och fel, så använder jag mig utav ett bestämt NEJ. Och det är det som funkar, allt annat bojkottar vi vad gäller ”vallning” av bilar . Sedan så har jag och beila gått kurs i vardagslydnad och fått otroligt mycket hjälp av hundpsykologen, som vi använder oss utav när Beila blir blockerad. Men jag har märkt på Beila att nuförtiden när hon börjar ”smyga” på etc. cyklar eller blir besatt av en boll eller liknande är när hon är trött och dels brist på respekt från mig. Men som sagt då tillrättavisar jag Beila med ett bestämt NEJ! Men det här är något som tar tid, och i utbyte så kan en del andra olater ta fart(men då mycket mindre laster). Det jag fick upp ögonen för när vi gick kursen var bl.a. att Beila inte är den lilla rädda bc’n längre utan att hon har byggt upp ett jätte bra självförtroende och att hon faktiskt helt och hållet skiter i vad jag säger ibland, hon utnyttjar den svaghet jag utstrålar när jag tänker ”stackars lilla Beila jag kan ju inte vara så hård mot henne när hon e rädd för allt”. Tiderna förändras... Men det är svårt att komma till den punkten att faktiskt säga åt henne på skarpen och ställa kravet att-Nu är du lugn! Jag vet att det ÄR för Beilas bästa och det är något jag arbetar dagligen med. För jag hjälper jue inte Beila ett dugg när jag tycker synd om henne. Man blir lätt blind och tror att det är den stackars lilla Beila man fick hem. Det är svårt att se, men jag lär mig mera och mera. Ett bra tips är att filma dig själv och hunden då ni tränar, så ser ni hundens kroppsspråk på ett sätt jag garanterar ni inte trodde.

Symptom- Stress, rädsla, ostimulerad, testning(brist på respekt).

Det är svårt för mig att få ner på ett papper om HUR jag tänker och arbetar med min hund. Men jag ska försöka förklara.

Se problemen hos just din hund
Vad beror problemen på?
Varför beter sig din hund på ett visst sätt?
Vad kan du som ägare ta till för metoder?
Hur ska du få det att funka för din hund?

Lite tips

Hitta en lösning som passar din hund
Ta hjälp av någon som kan
Ligg steget före din hund
Ha tålamod
Låt det ta tid
Ge inte upp
Ingenting är omöjligt

Framförallt Se problemen hos just din hund. Se efter vad din hund behöver. Är hunden rädd, stressad, aggressiv etc. Gör upp ett schema om du har svårt att hitta på saker med din hund. Alla hundar behöver framförallt:

En stark och trygg ledare
Motion
Lugn och ro
Förtroende
Kärlek

Idag har Beila en del laster kvar, men som inte längre brister i vårt vardagliga liv.

Jag har inte brytt mig om dessa laster en av några få enkla anledningar. Dels för att Beila har hela tiden haft sina laster, som har tagit lång tid at bli av med, där av de nya mindre lasterna som uppkommer. De nya laster som uppkommit är laster jag lätt kan bryta, det går inte överstyr, jag har koll på problemen och vill vänta och se om de först och främst ger med sig själv så att jag inte gör någon stor sak utav det eftersom att de numera är enstaka laster och som jag kan bryta med ett kommando samt att jag ser mönstret när hon gör det och varför. Det beror b.l.a på att Beila är väldig kinkig på vad gäller träning, vila, motion och mattider. När Beila får för mycket eller för lite träning och inte är hemma så lägger hon gärna till med en last. Beila blir stressad av för mycket lek med andra hundar. Har Beila fått busa med en annan hund innan ett träningspass så funkar det dåligt att träna. Det funkar inte heller bra att ta långpromenader efter ett träningspass. Beila ger så pass mycket under ett träningspass, så hon behöver vila för att smälta träningen. Jag vill inte att Beila ska leka sig trött med andra hundar eftersom att hon har lätt för att bli stressad då. Jag vill även att när hon leker med andra hundar att det ska vara 100 % ansvar från både mig och den andra hundens ägare i nuläget. Det är mitt ansvar att jag har koll på Beila i alla situationer, men eftersom att Beila fortfarande utvecklas positivt framåt så är det ju självklart att det tar tid att få Beilas 100 % uppmärksamhet, när hon leker med en annan lös hund som inte lyssnar på sin ägare. Därför avstår jag sådana hund lekar då de inte ger Beila något positivt förutom i hennes fall stress, vilket är negativt. Det är mitt ansvar att se till att Beila är lugn i alla situationer och inte stressar upp sig. Den tiden kommer då Beila klarar av att lyssna på mig och inte blir drabbad av den andra hundens energier. Men allt tar tid och det är inget jag tänker påskynda eller träna fram.

Att ha fått möjligheten att äga en Bordercollie samt att ha lärt sig om rasen är väldigt smickrande minst sagt, det är inte som alla andra hundar och reagerar annorlunda i situationer jämfört med andra hundraser. Bordercollien är otroligt smart och tillgiven sin ägare samt lyhörd. Jag och Beila kommunicerar mycket med kroppsspråket. Det är väldigt sällan jag har behövt höja rösten till henne. Det räcker oftast att vi tittar på varandra så förstår Beila vad jag menar.

Jag känner också att jag behöver vara extra försiktig med viltspår och vallning, då det får negativ effekt i vårt vardagliga liv. Eftersom att Beila ger så mycket, går in för det vi tränar så blir viltspår och vallning ett minus. Jag säger inte att jag har rätt, men jag tror jag känner rätt ang. Beila och våra framtida planer tillsammans de kommande åren.

Viltspårskursen vi hade var enormt givande och otroligt duktiga ledare. Men problemet var att när Beila fick smak på viltspår så började Beila att spåra på egen hand när vi var ute i skogen. Varför hon gjorde så är för att hon inte skiljde på rätt eller fel där, som vi arbetar mycket med, och eftersom att Beila uppskattade viltspår otroligt mycket så vart mina gränser för NEJ otydliga helt plötsligt. Det är inte konstigt eftersom att jag har bara haft beila i lite drygt 7 månader. Det tar tid att träna och eftersom jag inte har bråttom och går lugnt fram, så ser jag inget positivt med viltspåret nu. Men när jag är nöjd till 100 % med Beila och när hon lyssnar till mig 100% i ALLA situationer så kan vi ta upp viltspår igen, och denna gång så ska vi såklart försöka sikta på viltspårselit om allt går som det ska. Samma med vallningen, problemen sitter inte i att Beila inte kan prestera för det kan hon. Men det handlar om att jag vill ha full koll i alla lägen när vi gör något tillsammans. Jag siktar på att lyckas i allt inte i att misslyckas. Vallning är jag helt fascinerad av, så det har jag också som planer om några år. Men i nuläget så fokuserar vi mycket på lydnaden, agiliyn och personspår då det är mitt största intresse just nu. Det är klart att man undrar om man tänker rätt men samtidigt så lever jag 24 timmar om dygnet med Beila och går på min intuition. Och jag har ju lyckats bra hittills så jag går på mina långsiktiga planer gällande Beila och våra träningar samt att ta itu med Beilas laster. Jag ser långsiktigt framåt och ser hellre att lyckas med det vi tar oss för allra mest för Beilas skull så att hon ska känna att allt vi gör är med glädje samt att Beila ska lyckas och göra sin matte stolt och glad. Jag har en tanke bakom allt jag gör och säger.
Från en stolt Border ägare som strövar med min hund längs trottoarerna vars min hund inte reagerar på cyklar och bilar. En stol matte och en hund som strövar lungt förbi...